Destias Marja-Terttu Sikiö: miljöfrågor och hållbarhet är allt viktigare teman i planeringen av infrastrukturprojekt

Infrastruktursektorn är en av de mest förorenande industrierna i världen. Huvuddelen av utsläppen sker efter driftsättning, men även själva konstruktionen påverkar miljön.

Oavsett bransch är miljöfrågor och hållbarhetsmål ämnen som blir allt viktigare i samtalen och ribban har lagts högt. För att uppnå dessa mål och minska utsläppen inom infrastrukturbyggen innebär det att nya tekniska och materialmässiga alternativ måste undersökas, och att rutiner i viss utsträckning behöver ändras. Digitalisering förväntas också bidra till att minska miljöpåverkan av byggen. Finland har en bra utgångspunkt för detta, eftersom stora ansträngningar har lagts ned på digitalisering av infrastruktur under de senaste 10 åren.

För att uppnå hållbarhet i infrastrukturbyggande behöver vi tänka utifrån ett helhetsperspektiv. Destia har till exempel en lång tradition av att värna om social hållbarhet, som bland annat arbetarskydd och de anställdas välbefinnande. Hållbarhet är dock ett ämne som breder ut sig mer och mer inom sektorn, och det pratas alltmer om utsläpp och övergripande miljöpåverkan generellt.

Vi intervjuade Destias Marja-Terttu Sikiö för att ta reda på hur hon ser på samtalen kring ämnet och vad man kan skulle kunna göra för att skapa förändring.

Hur ser du på den nuvarande situationen inom byggsektorn?

Jag ser den som mycket positiv i den meningen att miljöfrågor och hållbarhet, som klimatarbete, i allt större utsträckning redovisas i projekt, inklusive kommunala utvecklingsprojekt. För Destia har sociala hållbarhetsfrågor, som arbetarskydd och de anställdas välbefinnande, länge varit viktiga teman.

Ser du något i dagsläget som står i vägen för eller fördröjer utvecklingen?

Jag tror att det främsta hindret är brist på kunskap och djärva experiment på en praktisk nivå. När det gäller stora projekt och långvariga strukturer måste vi naturligtvis vara försiktiga. För att utvecklas inom sektorn behövs fler exempel på framgångsrika projekt, såväl som utmaningar och områdesförbättringar. Vi behöver också fler företag, kommuner och människor som är öppna för förändringar och vill vara föregångare.

Hur tror du att situationen kommer att se ut i framtiden?

Jag tror att det kommer att finnas ett ännu bredare urval av krav och perspektiv på hållbarhet som måste tas i beräkning i nya projekt. Nya metoder kommer först att införas i större banbrytande projekt, till exempel alliansprojekt. De erbjuder en bra möjlighet att göra saker på ett nytt sätt, med nära samarbete mellan de olika aktörerna. De bästa metoderna kommer sedan att spridas till andra projekt som ett resultat av föregångarnas framgångar.

Vilka tror du är nyckelfaktorerna för att skapa förändring och kontrollera utsläppen?

Nyckeln är att utveckla och använda oss av färdigheter, kompetenser och nya metoder genom pilotprojekt. Tack vare digitalisering har vi dessutom möjligheten att avsevärt utöka kunskapsbasen. Med avseende på transportutsläpp så sker merparten av utsläppen från transportinfrastruktur under användning. Det gäller även för spårvägsprojekt. Dessa utsläpp kommer att minskas genom framsteg inom fordonsteknik och elproduktionsmetoder.

Bortsett från driftsfasen genereras merparten av utsläppen från ett fåtal material, såsom stål, betong och asfalt. Dessa utsläpp kan minskas genom användningen av återvunna råmaterial. Valet av arbetsmaskiner och transportutrustning har också betydelse. Mer integration av datainsamling över hela produktionskedjan och användningen av dessa data för planering och genomförande av utsläppsminskningar behövs fortfarande på arbetsplatserna.

Marja-Terttu Sikiö har arbetat för Destias design- och experttjänster i 14 år. För närvarande arbetar hon som projekt- och teamledare på avdelningen för miljöbedömningar.

Destia

Destia är Finlands största operatör inom infrastruktursektorn och en del av internationella Colas Group. Företaget designar, bygger och underhåller infrastruktur som är nödvändig för ett välfungerande samhälle. Detta inkluderar elnät, broar, vägar och järnvägar. Destia förbättrar städer genom att utveckla telematik- och belysningslösningar och genom att erbjuda ett brett utbud av tjänster för transport- och infrastrukturförvaltning.

Master Infrakit OFFICE and Mobile browser version with our comprehensive manual

We’re excited to announce that, as requested by our loyal users, we’ve published a comprehensive manual for Infrakit OFFICE and Mobile browser version! These resources have been designed to help you get the most out of your Infrakit experience, whether you’re a beginner or a seasoned user. With this manual, you can learn everything there is to know about our platform, from logging in to utilizing the more advanced features. Let’s dive into what you can expect from the manual.

Getting started: logging in and settings

Infrakit is all about ease of use, and our manual reflects that. The first sections of the manual walks you through the simple process of logging in and adjusting your settings. This ensures that you can start using Infrakit as quickly as possible, tailoring the platform to your specific needs.

Exploring functions and features

The manual is organized by topic, making it easy to find the information you’re looking for. It delves into the functions and features of various pages and tabs within the Infrakit platform, helping you navigate the interface with confidence. You’ll learn how to control models, documents, and photos, as well as how to work with as-builts, equipment, and section views.

Saved views: a powerful tool

One particularly useful feature that the manual covers is the concept of saved views. This powerful tool allows you to store customized views of your project data, enabling you to quickly access the information that’s most relevant to you. The manual provides step-by-step instructions on how to create, manage, and share these saved views, streamlining your workflow and making collaboration a breeze.

Boost your productivity with Infrakit

Infrakit is designed to help you work faster and more productively, no matter your role in the infrastructure construction project. Our platform opens up new avenues for collaboration, ensuring that everyone on your team is on the same page. With our comprehensive manual, you’ll be able to make the most of Infrakit’s features and become a true champion of modern infra construction.

Training opportunities and support

While our manual is a fantastic starting point, we understand that you may still have questions or require additional training. Our team is here to help! For further information and training opportunities, please don’t hesitate to reach out to us.

Conclusion

Infrakit’s new manual for OFFICE and Mobile browser version is designed to help you maximize your use of our platform, whether you’re a new user or an experienced pro. By familiarizing yourself with the features and functions outlined in this guide, you’ll be well on your way to becoming an expert in modern infrastructure construction. So, give yourself that extra boost and get started today!

Please note that this manual is subject to regular updates, as we continuously improve and expand Infrakit’s features. Be sure to keep an eye out for the latest edition to stay up-to-date with all that our platform has to offer.

Manual is available on our Knowledge Base »  

For further information and training opportunities, please contact our support team at support@infrakit.com

Klimatfonden beviljar Infrakit ett kapitallån på 6 M€ för utveckling av programvaror och kommersialisering av hållbarhetsfunktioner som effektiverar utsläppsminskningarna inom infrabyggandet

Klimatfonden har beviljat ett kapitallån på högst 6 miljoner euro för utveckling av hållbarhetsfunktionerna och påskynda internationaliseringen hos Infrakit Group Oy:s informationshanteringsservice. Genom att effektivera användningen och transporterna av arbetsmaskiner och material kan man uppnå utsläppsminskningar på uppskattningsvis 5 % på infrabyggplatser.

Med infrabyggande avses till exempel byggande av trafikleder, trafikcenters och byggen inom energisektorn och industrin. Utsläppen inom sektorn är i Finland årligen cirka 1,4 Mt CO2-ekv, av vilket cirka 55 % orsakas av förbrukningen av bränslen för arbetsmaskiner och fordon.

Infrakit erbjuder informationshanteringsservice inom infraprojekt särskilt i avsikt att effektivera tidsåtgången och kostnaderna inom byggandet. ”Hittills har vi kunnat lova våra kunder inbesparingar på cirka 20 % i de sammanlagda kostnaderna inom infrabyggandet i och med att verksamheten effektiveras via vår service. Månget projekt har också slutförts snabbare än planerat såsom 70 miljoner euros projektet på riksväg 3. Vi vill nu skapa motsvarande behållningar även på hållbarhetssidan”, berättar verkställande direktör Teemu Kivimäki på Infrakit.

Infrakits hållbarhetsfunktion kommer att erbjuda mer exakt information och verktyg till byggbolagen och infrastrukturägarna i Finland och utomlands i avsikt att effektivera utsläppsminskningarna. Servicen möjliggör bland annat utnyttjande av klimat- och miljöinformation och mätning och förutseende av utsläpp i användarnas verksamhet.

”Infrakits övergripande informationshanteringsservice utgör en metod att påskynda hållbarhetssynvinkeln inom byggnadssektorn. Städer och kommuner kunde till exempel med hjälp av servicen ställa konkreta krav och mål på byggarna i fråga om lågemission. Med vår finansiering påskyndar vi expansionen av en lösning som ger utsläppsminskningar och möjliggör vi ett framtagande av nya hållbarhetsfunktioner”, berättar verkställande direktör Paula Laine på Klimatfonden.

Infrakits lösning

Infrakit Group Oy är ett år 2010 bildat företag som erbjuder molnbaserad informationshanteringsservice till infrabyggplatser. Infrakits lösning har redan använts i över 3000 projekt med ett sammanlagt värde till över 30 miljarder euro i Finland och utomlands.

I Infrakits utsläppsminskningar rör det sig om s.k. indirekta utsläppsminskningar. Bolagets teknologi möjliggör identifiering av utsläppen, men de slutliga utsläppsminskningarna beror på vilka åtgärder som bolagets kunder vidtar och inte direkt på det finansierade bolagets teknologi eller produkt. Infrakits lösning som bygger på ledning genom information erbjuder verktyg för granskning av koldioxidavtrycket, uppföljning av realiserade utsläpp och optimering av utsläppen under realiseringen. Genom att utnyttja denna information kan Infrakits kunder minska utsläppen från infrabyggandet.

Beräkningen av projektets utsläppsminskningspotential bygger på den effektiverande inverkan på infrabyggandet som den informationsmodellplattform som bolaget erbjuder har och med vilken till exempel förbrukningen av det bränsle som arbetsmaskinerna på byggplatser använder kan minskas. Utsläppsminskningarnas storleksklass för ett infrabyggnadsprojekt del är cirka 0,6 kt CO2-ekv. Om affärsverksamhetsplanen lyckas vore den beräknade kumulativa utsläppsminskningspotentialen under en period på tio år cirka 3 Mt CO2-ekv. Utsläppsminskningsbehållningen som de nya hållbarhetsfunktionerna som nu tas fram för med sig skulle realiseras utöver denna beräkning, men bedömningen av storleksklassen på den behållningen är förknippad med osäkerheter och därför har de inte inkluderats i den presenterade utsläppsminskningsberäkningen. Målmarknaderna i projektet ligger såväl i Finland som utomlands, men bolaget beräknar att den huvudsakliga expansionen kommer från utlandet.

Storleken på bolagets sammanlagda investering i expansions- och utvecklingsplanen för de kommande åren beräknas till cirka 12,6 M€ och i den summan ingår utöver lånet från Klimatfonden en finansiering på cirka 5 M€ i form av eget kapital från bolagets nuvarande delägare och stöd från Business Finland och NTM-centralen.

Klimatfondens kapitallån med bytesrätt på högst 6 M€ inriktas på framtagning av funktioner som möjliggör utsläppsminskningar och på påskyndande av ibruktagandet av programvaran på internationell nivå. Räntan på Klimatfondens kapitallån är marknadsmässigt prissatt och i kapitallånet ingår också en konversionsrätt.

Mer information:
Saara Mattero, viestintä- ja vastuullisuusjohtaja p. 0400 114 777 saara.mattero@ilmastorahasto.fi

Anssi Johansson, VP of Marketing, p. 040 592 9933, anssi.johansson@infrakit.com

Klimatfonden Ab är ett statsägt specialuppgiftsbolag vars verksamhet fokuserar på att bekämpa klimatförändringen, påskynda koldioxidsnålheten inom industrin och främja digitaliseringen. Klimatfonden finansierar objekt av betydande storleksklass där bolagets finansieringsandel gör det möjligt att genomföra projektet överhuvudtaget, eller i större skala eller tidigare än med annan finansiering.

Infrakit – Your digital transformation partner. Infrakit är en molntjänst som ändrar de etablerade verksamhetsmodellerna inom infrabyggandet och som ökar lönsamheten och miljövänligheten inom byggandet. Vi stöder ett hållbart infrabyggande genom att möjliggöra inbesparingar på hela 20 % i totalkostnaderna för ett projekt. Vi har världens mest avancerade byggnadsföretag och infraägare som våra kunder. Vi har hjälpt våra kunder att digitalisera sina infraprojekt allt sedan år 2010 – med hjälp av Infrakit har byggts infra till ett värde av över 30 miljarder euro i mer än 3000 projekt i 13 länder.

Kalasatama-Pasila-projektet – ett stort steg mot en nollutsläppsbyggarbetsplats

Utsläppsmål på organisationsnivå blir allt vanligare inom infrastruktursektorn. Men att ta konkreta, meningsfulla steg för att uppnå dessa mål är något vi har fått vänta på.

Koldioxidneutralitetsmål på hög nivå kan förverkligas först när metoderna för att minska utsläppen utvecklas genom faktiska projekt.

Ett stort steg mot koldioxidneutralitet

Destia, huvudentreprenören för alliansprojektet Kalasatama-Pasila i Helsingfors, har tagit det stora steget från ambition till praktik tillsammans med projektets hållbarhetsteam.

I samarbete med andra projektpartners jobbar Destia nu i ett pilotprojekt för produktionsdatabaserad utsläppsövervakning, vilket inte bara kommer att möjliggöra mer exakt och högkvalitativ utsläppsverifiering utan också en lättare process för att generera övervakningsdata.

Från uppskattning till verifiering av utsläpp

I framtiden kan vi skapa bättre optimering av utsläppen genom verifiering. Denna optimering kräver mätningar och kommer i slutändan att göra det möjligt för oss att nå de koldioxidneutralitetsmål som satts upp för infrastrukturbyggen.

Vi har ökat vårt fokus på att utveckla lösningar för att bidra till att uppnå koldioxidneutralitetsmålen. En del av detta åtagande är att utveckla produktionsdatabaserade utsläppsövervakningssystem.

Läs mer

Utvecklingsprojekt för riksväg 3 för 70 miljoner euro slutfört ett år tidigare än planerat

Byggarbetet för projektet för Finlands riksväg 3 startade sommaren 2020 och avslutas i november 2022, ett år tidigare än planerat. Enligt den ursprungliga planeringen skulle vägen öppnas för trafik hösten 2023.

Motorvägen genom Hämeenkyrö har rustats upp genom konstruktionen av en 10 kilometer lång sträcka med dubbla körbanor med fyra körfält. Vägen har 3 plankorsningar och 11 broar. Infrakit har varit en del av implementeringen genom hela projektet, ända från designstadiet till platsövervakning och kvalitetssäkring.

Den nuvarande genomsnittliga dagliga trafikvolymen på avsnitten längs länken på riksväg 3 är mellan 2 500 och 16 900 bilar per dag. År 2040 beräknas den genomsnittliga dagliga trafiken öka till mellan 2 800 och 24 700 bilar per dag. Andelen tunga lastbilar i den totala trafiken varierar mellan 6 % och 16 % (Vayla.fi).

Projektet har utförts av finska Trafikverket och kontrakterats av Destia. Det nya vägavsnittet kommer att minska restiden mellan Helsingfors och Vasa och förbättra trafikflödet och säkerheten på motorvägen.

Stora infrastrukturprojekt kräver omfattande planering

Bra planering är en viktig faktor för att undvika förseningar i schemat. Infrakit har varit involverad i projektet ända från början och samlat in designdata.

Som en del i digitaliseringen av branschen gör Infrakits programvara det lättare att arbeta i olika steg. Programvaran effektiviserar informationsflödet, från designbordet via implementering till rapportering.

Platsdata exekverades med en traditionell entreprenörsmodell, men vägdesignlösningarna var de första att utformas och utvecklades samtidigt. Den digitala plattformen har effektiviserat designprocessen.

Kartor och 3D-modeller tillgängliga för alla planerare har visat hur planerna fortskridit.Gällande övervakning, kan Infrakit användas för att kontrollera behandlingen och noggrannheten av data. Detta gör att arbetsfortskridandet kan övervakas nästan i realtid. Dessutom kan exakta data jämföras med de designade ytorna och nivåerna enligt strukturella toleranser.

Digitalisering och effektivisering av informationsflödet påverkar beslutsfattande och uppföljning och bidrar avsevärt till förmågan att hålla deadlines.

Smidig kommunikation på plats minskar förseningar

Att svara på utmaningar och förändringar och fatta beslut under projektets gång är avgörande för att hålla schemat. Under byggnadsarbete genereras enorma mängder data på plats och att kunna organisera och dela dessa data påskyndar arbetet avsevärt.

Med insamlade data är det mycket lättare att bygga upp en bild av situationen och följa arbetet. Det underlättar också beslutsfattande när det finns tillräckligt med kontextuella data och fakta som uppbackning.

Med Infrakits plattform kan användare ladda upp ortofoton såsom kartbilder, på vilka planer kan visualiseras. Det gör det lätt att se att vägar, väglinjer och konstruktioner har byggts enligt platsdesignen. Detta förenklar övervakningen av genomförande och fortskridande av arbeten såsom trottoarer, vägmarkeringar och efterbehandlings- och beläggningsarbeten.

Hållbar utveckling reformerar branschen för infrastrukturuppbyggnad

Hållbarhet är också tydligt i vägarbetsutvecklingen. Hämeenkyröprojektet har haft stort fokus på återanvändning av byggmaterial, vilket det finska Trafikverket stödjer med förnyade hållbarhetsriktlinjer. Infrakit är en del av denna trend. Förbättrat informationsflöde och effektivare resursanvändning medför besparingar i använt material och energi.

Kostnader kan minskas genom användningen av återvunnet material. Detta sparar också naturresurser eftersom avfall kan återvinnas istället för att bara deponeras. I Hämeenkyrö har lämpligt material inhämtat från närområdet använts för bullerskärmar och beläggningsmaterial.

”Det är verkligen givande att se vår kund lyckas med sitt projekt genom att använda de senaste digitala processerna. Naturligtvis har ett effektivt genomfört projekt också ett betydligt lägre koldioxidavtryck”, säger Teemu Kivimäki, VD för Infrakit.

Infrakit främjar miljövänligheten och hållbarheten i infrakonstruktion genom att optimera resurserna. Särskilt när råvarupriserna stiger ger resurseffektivitet betydande kostnadsbesparingar. Läs mer om Infrakits hållbarhet.