Infrakits projektkarta med ett ortofoto från drönare över en väganläggning och en tvärsektion genom projekteringen

Ett ortofoto från drönare som projektets baskarta, med en tvärsektion genom projekteringen.

Kort svar

Verklighetsdata gör nytta först när man hittar den bredvid projekteringen. Lägg ortofoton, 360-bilder och punktmoln i samma Infrakit-projekt, så kan platschef, mättekniker, arbetsledare och beställare jämföra dem med ritningar och modeller på en karta i stället för att öppna tre olika verktyg. Här går vi igenom vad varje datatyp är bra för, hur de fungerar tillsammans och var andra verktyg fortfarande gör jobbet bättre.

Destia — riksväg 4 Kirri–Tikkakoski 360° Ortofoton från drönare omvandlades till 360-gradersbilder för uppföljning på en motorvägssträcka som blev klar åtta månader före plan.

”Vi använde ett stort antal ortofoton som var tagna av drönare och omvandlade dem till 360-gradersbilder.” Läs berättelsen →

Veidekke — Lundbyleden, Göteborg Varje vecka Anläggningsområdet kartläggs med drönare varje vecka och nya ortofoton laddas in i Infrakit för hela projektteamet. Läs berättelsen →

Destia — Mutkalampi vindkraftpark 69 km ny väg, där mått kontrollerades i drönarbilder i Infrakit i stället för med besök på plats. Läs berättelsen →

Anläggningsprojekt samlar in mer bild- och mätdata än någonsin. En drönarleverantör flyger området varje vecka eller månad. Arbetsledare fotograferar med mobilen. Vissa team tar 360-bilder när de går längs linjen, och mätteknikern tar fram punktmoln för mängdberäkningar.

Problemet är sällan själva insamlingen. Problemet är att varje datatyp hamnar på olika ställen: ortofotot i leverantörens portal, 360-bilderna på någons dator och punktmolnet i ett program som bara en person kan öppna. När beställaren frågar hur en del såg ut före återfyllnad går en eftermiddag åt till att leta.

Infrastruktur har dessutom en egen utmaning. En väg- eller järnvägsentreprenad sträcker sig över flera kilometer, så en bild är bara användbar om du vet exakt var längs linjen den togs och vad projekteringen säger just där.

Lösningen är lätt att beskriva: lägg varje registrering på projektkartan, på sin verkliga plats, bredvid ritningar, modeller och inmätningar. Nedan ser du hur datatyperna skiljer sig åt, varför de fungerar bättre tillsammans och hur team kommer igång.

Vad ortofoton, 360-bilder och punktmoln visar

Ett ortofoto är en drönar- eller flygbild som är korrigerad så att varje pixel ligger på sin rätta plats i kartan. Det fungerar som en aktuell baskarta: du kan mäta i den och lägga projekteringen ovanpå.

En 360-bild fångar allt runt kameran från en punkt. Den visar hur platsen ser ut i alla riktningar, så att du kan stå på en plats utan att åka dit.

Ett punktmoln är miljontals inmätta 3D-punkter på en yta, från fotogrammetri eller laserskanning. Det är den datatyp du behöver när frågan gäller höjder, lutningar eller mängder.

Ingen av dem ersätter de andra. Tabellen visar vilken fråga var och en svarar på.

Datatyp	Vad den svarar på	Typisk källa	Vanliga filformat
Ortofoto	Var är allt just nu? Arbetsvägar, upplag, schaktkanter och konstruktioner jämfört med projekteringen.	Drönarflygning som bearbetas i fotogrammetriprogram av egna mättekniker eller en leverantör	GeoTIFF / TIF eller JP2 med inbäddad georeferering
360-bild	Hur ser det ut här? Konstruktioner, ledningar före återfyllnad, förhållanden vid en viss sektion.	360-kamera till fots, på stång, på fordon eller på drönare	JPG (ekvirektangulär)
Punktmoln	Hur högt, hur brant, hur mycket? Ytor, lutningar och mängder.	Fotogrammetri från samma drönarflygning eller laserskanning	LAS, LAZ, E57
Markmodell (DEM)	Hur mycket har flyttats? Mängdskillnader mellan två tidpunkter eller mot projekteringen.	Tas fram ur punktmolnet	GeoTIFF / TIF

Därför fungerar de bättre på samma karta

Varje datatyp svarar på en del av frågan, tillsammans svarar de på hela. Punktmolnet visar att en sträcka ligger under projekterad nivå. Ortofotot visar varför: berg som inte syntes i markundersökningen. 360-bilden från samma plats visar vad grävmaskinisten såg.

Platsen är länken. En bild som heter IMG_4821.jpg säger ingenting. Samma bild på sin plats, bredvid linjen, modellen och förra veckans ortofoto, berättar exakt vad du tittar på.

Tiden är den andra länken. Ortofoton från olika datum visar hur projektet har utvecklats. På Lundbyleden används historiska ortofoton för att identifiera äldre installationer och konstruktioner som dyker upp under grävarbetena.

Alla ser samma sak. När platschef, mättekniker, underentreprenör och beställare öppnar samma karta går samtalet från ”vilken fil tittar du på?” till själva problemet.

Veidekkes team på Lundbyleden i Göteborg kartlägger området med drönare varje vecka och laddar in nya ortofoton i Infrakit. Vid ett tillfälle visade ett ortofoto att en planerad gång- och cykelväg kunde komma i konflikt med en närliggande fastighet och häck, något som inte var lika tydligt på ritningarna.

Enkelt uttryckt tar drönarflygningen en förmiddag. Utan en gemensam karta tar letandet och sammanställningen tid varje vecka efteråt.

Foto av en ledning i ett schakt, placerat där det togs på Infrakits projektkarta

Projekteringsdata jämförd med det senaste ortofotot från drönare i Infrakit

Platsfoton där de togs och projekteringsdata ovanpå det senaste ortofotot, på samma projektkarta.

Så fungerar det i Infrakit

Drönarleverantören, mätorganisationen och kamerorna är desamma. Det som ändras är var resultaten hamnar och vem som kan använda dem.

Ortofoton och markmodeller på kartan

För in ortofoton och markmodeller (DEM) från drönare i projektet och jämför dem med projekteringen på kartan.

360-bilder som panoramor

För in 360-bilder i projektet och visa dem som panoramor. Du går från en bild till nästa med ett justerbart hoppavstånd.

Punktmoln i 3D och i tvärsektioner

Visa punktmoln i LAS och LAZ i 3D, visa snitt genom punktmolnet i tvärsektioner och beräkna mängder mellan markmodeller, modeller och punktmoln i valfri kombination.

Jämför, kommentera och dela

Lägg projekteringen ovanpå ortofotot, justera genomskinligheten för modeller och ritningar, mät avstånd och ytor och spara vyn med kommentarer, så öppnar teamet exakt det du såg.

Filformat, storleksgränser och instruktioner finns i Infrakits supportcenter: 360-bilder och uppladdning av ortofoton och punktmoln.

Se ditt eget projekt på en karta

Ta med ett aktuellt ortofoto, några 360-bilder och ett punktmoln från ett av era projekt. Vi visar hur de ser ut bredvid er projektering och era inmätningar.

Boka demo

”Det är mycket mer effektivt att se byggteckningarna med den faktiska situationen som bakgrund – än på ett vitt ark.”

Henrik Waldolf Mätchef, Veidekke · Läs berättelsen

Så används det ute i projekten

Produktion och avstämning. Regelbundna ortofoton ger en uppmätt bild av läget i stället för en uppskattning. När ritningar kombineras med uppdaterade ortofoton på Lundbyleden upptäcks problem och avvikelser tidigare.

Mängder. Två markmodeller från olika datum, eller en markmodell mot projekteringen, visar schakt och fyllning utan att varje punkt behöver mätas in.

Dolda arbeten. Dränering, kablar och överbyggnad försvinner under återfyllnaden. Ett ortofoto och 360-bilder från installationsveckan är ofta den enda bilddokumentationen av vad som hamnade i marken.

Avstånd. På långa linjeprojekt kan en kontroll på plats innebära en timme eller två i bil. Destias team på Mutkalampi vindkraftpark, med 69 km ny väg, mätte i drönarbilder i Infrakit i stället.

Möten och samordning. Ett ortofoto på skärmen hjälper projektörer, arbetsledare och underentreprenörer att peka på samma sak. På Lundbyleden kan arbetschefer och projektledare själva kontrollera profiler och områden utan att alltid behöva involvera mätorganisationen.

Kommunikation med beställaren. När beställaren öppnar samma karta besvaras frågor om vad som gjorts och när med en bild i stället för en rapport.

Infrakits projektkarta med ortofoto från drönare och projektdata

Ortofoto från drönare och projektdata på samma Infrakit-karta.

”Med hjälp av Infrakit och användningen av drönarbilder kunde vi kommunicera tydligt om de olika arbetsfaserna med kunden och undvika missförstånd.”

Heikki Jakomaa Byggarbetsplatschef, Destia · Läs berättelsen

Var Infrakit passar och var andra verktyg gör det

Infrakit är platsen där verklighetsdata möter projekteringen och de som bygger. Det ersätter inte varje verktyg i kedjan.

Bearbetning av drönarbilder

Att göra ortofoto, punktmoln och markmodell av råa drönarbilder sker i fotogrammetriprogram, hos era mättekniker eller en drönarleverantör. I Infrakit används resultaten.

Avancerat arbete med punktmoln

Klassning, rensning eller modellering från stora laserskanningar hör hemma i särskilda punktmolnsprogram. I Infrakit visas punktmoln i 3D och i tvärsektioner och används i mängdberäkningar.

Projektering och CAD

Projektörerna fortsätter i sina egna CAD- och projekteringsverktyg. Infrakit hämtar in data från projekteringsprogram som Civil 3D, Quadri, Novapoint och Gemini.