På Lundbyleden i Göteborg använder Veidekke realtidsdata för att förbättra koordineringen, minska omarbete och ge hela projektteamet tillgång till samma uppdaterade lägesbild.
I ett av Sveriges mest komplexa pendeltågsprojekt har Infrakit blivit ett centralt nav för ritningar, modeller, maskinstyrning och mätdata.
“Om man skulle ta bort Infrakit från det här projektet skulle vi behöva en till två extra mättekniker. Det är ett väldigt viktigt nav i vårt projekt”, säger Henrik, mätchef på Veidekke.
Ett komplext infraprojekt med både väg och järnväg
Lundbyleden är ett kombinerat väg- och järnvägsprojekt där Veidekke bygger en helt ny station med dubbelspår på en sträcka som idag har enkelspår. Projektet omfattar flera broar – däribland två järnvägsbroar och en större vägbro – samt omfattande lokalvägsarbeten kring leden.
Den geotekniska verkligheten sätter stor prägel på arbetet. Lösa massor kräver omfattande grundförstärkning med KC-pelare, och arbetet sker i ett område där omgivningen påverkas av både pålning och tunga maskiner. Under ett längre tågstopp på Bohusbanan byggs bland annat en temporär järnväg för att hålla produktionen igång samtidigt som det nya dubbelspåret färdigställs.
Mätorganisationen – många discipliner i samma projekt
Henrik leder mätorganisationen på projektet och samordnar flera olika discipliner, men har själv särskilt fokus på markarbeten. Totalt består teamet av cirka tio personer som arbetar med bland annat mark, betong, omgivningspåverkan och mängdreglering.
Spårgeometrin följs kontinuerligt upp med totalstationer, KRAB-light rullande lättviktsutrustning och monitoreringsstationer, samtidigt som omgivande byggnader och installationer övervakas noggrant. Henrik själv spenderar en stor del av tiden ute i produktionen.
Före Infrakit: flera maskinsystem och manuella processer
Innan Infrakit infördes arbetade mätorganisationen betydligt mer manuellt. På ett projekt som Lundbyleden används flera olika maskinstyrningssystem, och varje modell behövde distribueras manuellt till respektive maskin.
När en ny revidering kom in behövde samma fil uppdateras i flera system samtidigt. Det skapade både merarbete och osäkerhet kring vilken version som faktiskt var den senaste.
Att säkerställa att alla arbetade utifrån samma underlag var också en utmaning. Arbetsledare, projektörer och mätare kunde sitta med olika utskrifter samtidigt som hela arbetsområdet förändrades snabbt under produktionens gång. Dessutom blir det inte lika tydligt att titta på underlag i bara PDF-format:
“Det är mycket mer effektivt att titta på bygghandlingarna med verkligheten som bakgrund – istället för på ett vitt papper.”
Det vi ser i Infrakit – det är det vi bygger”
Med Infrakit har projektet fått en gemensam digital plats för ritningar, modeller, flygfoton och mätdata. För Henrik handlar det framför allt om tryggheten i att alla arbetar utifrån samma information.
Han berättar om en situation där en spont skulle sättas ut och modellen var märkt som “förhandsgranskning”. Tidigare hade det kunnat skapa osäkerhet kring om rätt version användes. Idag kan ansvariga snabbt öppna samma fil i Infrakit och direkt verifiera vilken version som gäller.
Filer laddas dessutom upp direkt av projekteringsgruppen själva. Mätavdelningen behöver inte längre administrera allt material manuellt, samtidigt som versionshistoriken är synlig och spårbar för alla.
För maskinstyrningen arbetar Henrik med olika uppdrag som tilldelas maskinerna i Infrakit. Istället för att maskinförare behöver navigera bland hundratals filer ser varje maskin endast det material som är relevant för det aktuella arbetsmomentet i en tydlig mappstruktur.
Veckovisa drönarflygningar skapar bättre överblick
Varje vecka flygs arbetsområdet med drönare och nya ortofoton laddas in i Infrakit. Det gör att hela projektteamet arbetar utifrån en uppdaterad bild av verkligheten.
Henrik beskriver hur ett ortofoto hjälpte teamet att upptäcka att en planerad gång- och cykelbana riskerade att påverka en närliggande fastighet och häck – något som inte var lika tydligt i ritningarna.
“Sådana saker blir så mycket lättare. Vi har gett alla i projektet samma kraftfulla visualiseringsverktyg som mätavdelningen tidigare hade ensamma.”
Historiska ortofoton används också för att identifiera äldre installationer och konstruktioner som dyker upp under schaktarbeten.
Realtidsdata direkt från maskinerna
Maskinerna på projektet loggar kontinuerligt data till Infrakit. Hittills har över 5 000 punkter samlats in från maskinerna – bland annat schaktbottnar, förstärkningar och kontrollmätningar – med synktider på bara några minuter.
När frågor uppstår ute i produktionen kan arbetsledare snabbt få nya mätpunkter direkt i kartan istället för att vänta på manuella kontroller. Det gör att fler frågor kan lösas direkt ute i projektet utan att mätorganisationen blir en flaskhals.
På projektets planeringsmöten används både tidplanen och Infrakit parallellt. Arbetsledare och platschef kan snabbt se var maskiner och resurser befinner sig och planera därefter.
Färre flaskhalsar och bättre samordning
Att sätta en exakt siffra på tidsbesparingen är svårt, men effekterna märks tydligt i det dagliga arbetet.
Problem och avvikelser upptäcks tidigare när ritningar kombineras med uppdaterade ortofoton. Arbetsledare och platschefer kan själva kontrollera sektioner och ytor utan att alltid behöva involvera mätorganisationen.
Infrakit används tillsammans med andra verktyg i projektet, men för den dagliga samordningen, tvärsektioner och 2D-planering är det ofta förstahandsvalet.
Henrik berättar att han nästan alltid har Infrakit öppet på ena skärmen medan han arbetar på den andra.
Henriks rekommendation
För större infraprojekt rekommenderar Henrik Infrakit starkt. I projekt där geometri, geoteknik, logistik och flera discipliner behöver samordnas blir det avgörande att alla arbetar utifrån samma uppdaterade information.
“Det vi ser i Infrakit, det är det vi bygger. Det ger en trygghet i att veta att alla ser exakt samma sak.”
Om projektet skulle behöva gå tillbaka till tidigare arbetssätt skulle det innebära betydligt mer manuell administration och fler parallella processer.
“Om man skulle ta bort Infrakit från det här projektet skulle vi behöva en till två extra mättekniker.”