På Lundbyleden i Göteborg använder Veidekke realtidsdata för att förbättra projektkoordineringen, minska omarbete och säkerställa att hela projektteamet alltid arbetar med samma uppdaterade information.
I ett av Sveriges mest komplexa infrastrukturprojekt har Infrakit blivit den digitala navet för ritningar, modeller, maskinstyrning och mätdata. När alla inblandade arbetar med en gemensam lägesbild blir det enklare att koordinera arbetet, upptäcka avvikelser tidigt och fatta beslut på ett uppdaterat underlag.
«Om vi skulle ta bort Infrakit från det här projektet skulle vi behöva en till två extra utsättningsingenjörer. Det är en oerhört viktig knutpunkt i vårt projekt», säger Henrik, mätchef på Veidekke.
Ett komplext infrastrukturprojekt med väg och järnväg
Lundbyleden är ett omfattande infrastrukturprojekt där Veidekke bygger en ny station med dubbelspår på en sträcka som i dag har enkelspår. Projektet omfattar bland annat två järnvägsbroar, en större vägbro och omfattande arbete med lokalvägar.
De geotekniska förhållandena ställer höga krav på planering och genomförande. Lösa massor kräver omfattande grundförstärkning med kalk-cementpålar (KC-pålar), och arbetet utförs i ett område där både pålning och tunga anläggningsmaskiner påverkar omgivningen.
Under ett längre uppehåll i tågtrafiken på Bohusbanan byggs bland annat en tillfällig järnvägssträcka för att upprätthålla tågtrafiken, samtidigt som det nya dubbelspåret färdigställs.
Mätorganisationen – många fackområden i ett projekt
Henrik leder mätorganisationen i projektet och koordinerar flera fackområden. Själv har han huvudansvaret för mark- och terrängarbeten. Teamet består av cirka tio personer med ansvar för bland annat markarbeten, betong, övervakning av omgivningspåverkan och mängdavräkning.
Spårgeometrin följs kontinuerligt upp med hjälp av totalstationer, KRAB-light och övervakningsstationer. Samtidigt övervakas omkringliggande byggnader och installationer noggrant för att säkerställa att arbetet inte påverkar omgivningen.
Henrik tillbringar själv stora delar av arbetsdagen ute i produktionen, nära både teamet och den dagliga framdriften.
Före Infrakit: Flera maskinstyrningssystem och manuella processer
Innan Infrakit togs i bruk var mätarbetet betydligt mer manuellt. I ett projekt som Lundbyleden används flera olika maskinstyrningssystem, och varje modell behövde distribueras manuellt till de enskilda maskinerna.
Varje gång en ny revision blev tillgänglig behövde samma fil uppdateras i flera system. Detta ledde till både merarbete och osäkerhet kring vilken version som faktiskt var den gällande.
Det var också utmanande att säkerställa att alla arbetade med samma dataunderlag. Anlagschefer, projekterare och lantmätare kunde ha olika versioner av ritningar och modeller, samtidigt som arbetsområdet förändrades snabbt under produktionens gång.
Dessutom ger PDF-ritningar ensamt en begränsad bild av det faktiska läget ute på anläggningen
«Det är mycket mer effektivt att se byggteckningarna med den faktiska situationen som bakgrund – än på ett vitt ark.»
«Det vi ser i Infrakit är det vi bygger»
Med Infrakit har projektet fått en gemensam digital plattform för ritningar, modeller, ortofoto och mätdata. För Henrik handlar den största vinsten om tryggheten i att alla arbetar med samma uppdaterade information.
Han lyfter fram en situation där en spontvägg skulle sättas ut och modellen var märkt som «förhandsvisning». Tidigare kunde detta skapa osäkerhet kring vilken version som faktiskt skulle användas. Nu kan de ansvariga snabbt öppna samma modell i Infrakit och omedelbart bekräfta vilken revision som gäller.
Filerna laddas dessutom upp direkt av projekteringsgruppen. Mätavdelningen behöver inte längre administrera allt material manuellt, samtidigt som versionshistoriken är synlig och spårbar för alla.
För maskinstyrningen skapar Henrik egna uppgifter som tilldelas maskinerna i Infrakit. I stället för att leta bland hundratals filer får varje maskin endast tillgång till det material som är relevant för den aktuella arbetsuppgiften, organiserat i en överskådlig mappstruktur.
Veckovisa drönарflygningar ger bättre översikt
Varje vecka kartläggs anläggningsområdet med drönare och nya ortofoto laddas in i Infrakit. Därmed har hela projektteamet tillgång till en uppdaterad bild av det faktiska läget på anläggningen.
Henrik lyfter fram en situation där ett ortofoto gjorde det möjligt att upptäcka att en planerad gång- och cykelväg kunde komma i konflikt med en närliggande fastighet och häck – något som inte var lika tydligt på ritningarna.
«Sådana saker blir mycket enklare. Vi har gett alla i projektet samma kraftfulla visualiseringsverktyg som mätavdelningen tidigare var ensam om att ha.»
Historiska ortofoto används också för att identifiera äldre installationer och konstruktioner som dyker upp under grävarbetena.
Realtidsdata direkt från maskinerna
Maskinerna i projektet skickar kontinuerligt data till Infrakit. Hittills har över 5 000 mätpunkter registrerats från maskinerna, bland annat schaktnivåer, förstärkningsarbeten och kontrollmätningar. Data synkroniseras inom några minuter.
När frågor uppstår ute i produktionen kan anlagschefer snabbt få nya mätpunkter direkt in på kartan, i stället för att vänta på manuella kontroller. Därmed kan fler problem lösas ute på anläggningen, utan att mätorganisationen blir en flaskhals.
Vid projektets planeringsmöten används framdriftsplanen och Infrakit sida vid sida. Anlagschefer och projektledning kan snabbt se var maskiner och resurser befinner sig och planera arbetet därefter.
Färre flaskhalsar och bättre samverkan
Det är svårt att sätta ett exakt tal på tidsbesparingen, men effekterna märks tydligt i det dagliga arbetet.
När ritningar kombineras med uppdaterade ortofoto upptäcks problem och avvikelser tidigare. Anlagschefer och projektledare kan själva kontrollera profiler och områden utan att alltid behöva involvera mätorganisationen.
Infrakit används tillsammans med andra verktyg i projektet, men är ofta förstahandsvalet för daglig koordinering, tvärprofiler och 2D-planering.
Henrik berättar att han nästan alltid har Infrakit öppet på en skärm medan han arbetar på den andra.
Henriks rekommendation
Henrik rekommenderar Infrakit till större infrastrukturprojekt. När geometri, geoteknik, logistik och flera fackområden ska samordnas är det avgörande att alla arbetar med samma uppdaterade information.
«Det vi ser i Infrakit är det vi bygger. Det ger en trygghet i att veta att alla ser exakt samma sak.»
Om projektet skulle behöva gå tillbaka till de tidigare arbetsmetoderna skulle det innebära betydligt mer manuellt administrativt arbete och fler parallella processer.
«Om vi skulle ta bort Infrakit från det här projektet skulle vi behöva en till två extra utsättningsingenjörer.»